Mitt hjärta blöder och gråter …
Soya finns inte kvar! Det är så sorgligt att jag har svårt att skriva om det. Hon har bitit
grannens barn. Och det kan jag bara inte acceptera. Med några veckors mellanrum
har hon först bitit 5-åringen i låret, då hon kom in i trädgården på besök. Hon
har varit här många gånger, och Soya borde känna igen henne. Men hon bara
rusade fram och nöp till i låret på henne utan minsta varning. Det blev ett
rejält bitmärke. 15-åringen kom fram till grinden och jag mötte upp honom och vi pratade medan han klev in på
gården. Bella och Soya höll till på gräsmattan, men kom rusande när de såg
honom. Soya sprang rakt på och bet honom rejält i vaden. Beteenden som jag inte
tycker är sunda. Efter samtal med grannen fattade jag beslutet att låta henne somna in.
Nu går mina tankar runt, runt, och jag funderar på vad som gick fel. Hade jag kunnat förutse denna
utveckling? Hon har varit en skällig och osäker hund i många avseenden, och jag har tränat mycket på att bygga upp hennes självförtroende.
Det känns som ett misslyckande från min sida, och jag har svårt att släppa tankarna på om jag
kunde ha agerat på något annat sätt för att undvika det som skedde. Eller fanns det andra orsaker?
Nu har det gått drygt en vecka sedan hon fick somna in, men jag kan fortfarande inte sluta att tänka på det som har hänt. Svårast är att vara hemma. Som tur är så har jag goda vänner, barn och syster som hjälpt och stöttat mig.
Lillis
17 maj 2012 06:26
KRAM MONICA <3
Lotta i Fjärdhundra
17 maj 2012 08:14
Starkt gjort att ta beslut och inte bortförklara. Men lasta inte dig själv, det finns mycket i huvet på våra vänner som det inte alltid står i vår makt att läsa eller förändra.
Kram
Lotta
Katarina
17 maj 2012 12:14
Monica, så ledsen jag blir för din skull. Men så fint inlägg av Lotta här ovan. En stor kram från mig.
Petra Merci & Ester
17 maj 2012 17:42
Monica Monica ! Jag är så ledsen för din skull.Men som Lotta skriver lasta inte dej själv för detta.Hur skulle du ha kunnat ana att något så hemskt skulle hända.Särskilt när det var bekanta människor.
Jag vet och förstår att du har många tankar nu,det har man. Men med tiden så kommer du att släppa det. Jag vet .
Förstår att det är tomt men du får glädjas åt fina Bella,hon är ju kvar hos dej.
Jag tycker att fattade ett klokt beslut. Och jag antar att det trots allt var noga övervägt innan.
Massor massor av kramar till dej. Petra <3 <3
http://www.nogg.se/lufsen
Britt-Marie B
17 maj 2012 19:39
Jag tänker ppå dej. Kram Britt-Marie B
Louise
17 maj 2012 21:00
Vilket sorgligt besked! Jag förstår att du är tagen av det som hänt, men lasta dig nu bara inte för hårt! Du har ju gjort allt som stod i din makt för att förbättra Soyas självförtroende genom åren. Det är förmodliggen så att vi människor inte alltid (trots att man som du lagt ner så oerhört mycket arbete utifrån din gedigna hundkunskap samt din fleråriga erfarenhet) kan förhindra att det oförutsägbara och det oförklarliga händer i hundarnas värld. Ta nu väl hand om dig - tänker på dig!/Louise
http://isaodicho.blogg.se
Susella
17 maj 2012 22:37
Mitt hjärta blöder med dig. Vilket hemskt beslut att behöva ta, men jag är fullt övertygad om att du gjorde det som var rätt. Som tidigare personer påpekat, du har alltid varit duktig med dina hundar du har jobbat hårt och varit väldigt engagerad i dem båda två. Massor av kramar och jag tänker på dig
Susanne och Ella
http://caramella.eldea.se
Helene
17 maj 2012 22:49
Så tråkigt att höra, vilket tufft beslut !,Tänker och känner med dig !
Med vänlig hälsning, Helene Ceasar &Cocos
Susanne Hall
18 maj 2012 07:47
Så ledsamt att höra om din Soya! Enda trösten är att hon har det bra nu. Hon springer lycklig på de evigt gröna ängarna och behöver inte vara osäker eller rädd mer.
På Valborgsmässoafton tog jag bort Charlie, som jag fött upp men inte själv ägde. Han var också en osäker kille som menade allvar. När han bet för tredje gången kände jag att det var det enda ansvarsfulla att göra. Förfärliga beslut att fatta. Det gör så ont i hela kroppen.
Du är en av de duktigaste perromänniskorna i landet. Kunde inte du rädda Soya så kunde ingen det. För Soya och Charlie har det fällts sjöar av tårar. Mina tankar och tårar går till dig, Monica, som fick fatta det hemska beslutet och sedan behöva leva utan din älskade Soya.
Stor kram till dig
Susanne Hall
http://www.aberlours.se
Carina Sundberg
18 maj 2012 20:51
Mitt hjärta blöder och det finns inga ord i en sådan här situation.
Många varma kramar
CARINA
Ki Öberg
18 maj 2012 21:49
Usch det finns inte ord för hur hemskt det är! Men du är så stark som orkar genomföra ett sådant beslut. Du gjorde helt rätt. Tänker på dig!! Styrkekramar
Ki
http://www.fozzie.se
Ann-Charlotte Carmesten
18 maj 2012 23:53
Tänker på dig, läste detta först nu idag. Det finns inga ord för hur ledsen jag är för din skulle. Men jag tycker att du har fatta ett rätt beslut.Kram