perro-bella

Mitt hjärta blöder och gråter …

Soya finns inte kvar! Det är så sorgligt att jag har svårt att skriva om det. Hon har bitit
grannens barn. Och det kan jag bara inte acceptera. Med några veckors mellanrum
har hon först bitit 5-åringen i låret, då hon kom in i trädgården på besök. Hon
har varit här många gånger, och Soya borde känna igen henne. Men hon bara
rusade fram och nöp till i låret på henne utan minsta varning. Det blev ett
rejält bitmärke.  15-åringen kom fram till grinden och jag mötte upp honom och vi pratade medan han klev in på
gården. Bella och Soya höll till på gräsmattan, men kom rusande när de såg
honom. Soya sprang rakt på och bet honom rejält i vaden. Beteenden som jag inte
tycker är sunda. Efter samtal med grannen fattade jag beslutet att låta henne somna in.

Nu går mina tankar runt, runt, och jag funderar på vad som gick fel. Hade jag kunnat förutse denna
utveckling? Hon har varit en skällig och osäker hund i många avseenden, och jag har tränat mycket på att bygga upp hennes självförtroende.  

Det känns som ett misslyckande från min sida, och jag har svårt att släppa tankarna på om jag
kunde ha agerat på något annat sätt för att undvika det som skedde. Eller fanns det andra orsaker?

Nu har det gått drygt en vecka sedan hon fick somna in, men jag kan fortfarande inte sluta att tänka på det som har hänt. Svårast är att vara hemma. Som tur är så har jag goda vänner, barn och syster som hjälpt och stöttat mig.  

Nu är min fina veranda färdigmålad! Jag är så glad åt den, den är både praktisk och snygg! Mysigt att ta en kopp kaffe där också! Och jag har målat den alldeles själv! Jag tänkte på dej Petra, när jag målade! Du brukar alltid måla och fixa hemma hos dig! Nu när verandan är så fräsch ser jag att lite annat behöver få ny färg också. Attans också!! Nya projekt!! Nu behöver ju inte jag vara sysslolös, särskilt inte nu när våren är här på riktigt. I trädgården finns hur mycket som helst att göra. Om man vill, ja. Ibland vill jag, och då gör jag! Men vill jag inte så låter jag bli. Det får inte bli ett MÅSTE.

I dag har Elisabeth och jag varit i Rimbo (Norrtälje kennelklubb) och tävlat i rallylydnad. Soya och jag tävlade i nybörjarklass, och det var vår första officiella tävling. Soya var ganska följsam och pigg, men vi gjorde två stora missar som gav 10+10 i avdrag. Dessutom en del mindre fel som gav avdrag. Vi slutade på 68 poäng av 100 möjliga. 

Här står vi på startlinjen! 

  Fullt ös på banan!

  Elisabeth och Cindy gjorde en kanonrunda på sin bana! De tävlar i fortsättningsklass och slutade på 99 poäng   av 100 möjliga !!!  Det var deras första tävling i den klassen. Supersnyggt! Följsamt och fartigt! Det snyggaste ekipaget somjag såg i alla fall! Dom hamnade på pallen förstås och delade andraplatsen med några andra!

Alla pristagare har inte intagit sina platser ännu!

Vi hann också med en promenad i den vackra omgivningen. Fin promenadväg på en gammal banvall.

Elisabeth och Cindy

 Här poserar Soya och Bella på en stubbe!

En riktigt härlig dag hade vi!

Då har vi varit ute och tävlat igen då! Bella och jag tävlade i Elitspår i Uppsala i lördags. Det hade regnat mycket förra veckan så det var väldigt blött i markerna. Det hade också kommit snö som delvis låg kvar i skogen. Vi träffades i skogen kl 07.30. Nr 4 fick vi vid lottningen. Det var 10 st tävlande. Bella gjorde ett jättefint spårupptag (10 p) och spårade kanonbra. Första delen av spåret gick genom ett kärr (tur att jag hade kängor med höga skaft), sedan blev det stenigt, mycket stenigt och en del blött. Ett roligt spår för Bella men jobbigt för en gammal tant! Men vi klarade tiden med god marginal. Spårets längd är 1500 meter. En pinne borta tyvärr, hittade 6 pinnar + slutpinnen. (9 p) Nu är det ju skogspinnar i elitspåret på tävling, och då har man inte en chans att själv upptäcka pinnarna.  Fläckvis snö gjorde att man ibland kunde upptäcka spårläggarens fotavtryck i snön. Uppletanderutan var öppen med låga buskar och stenar i en svag sluttning. Kunde inte se eller känna någon vind. Jag skickade ut Bella några meter från vänstra hörnet. Hon hittade ett föremål direkt c:a 5 m ut. Levererade snabbt, och jag skickade ut igen från samma ställe. Hon går rakt ut och hittar nästa föremål som hon kommer in med snabbt. Då har jag flyttat mig mot mitten av rutan, och skickar ut henne därifrån. Hon letar fint ut och in, och jag flyttar med åt höger. Bella hittar föremål nr tre som ligger nära. Som tur är, för det är ett luddigt mjukisdjur, och dom brukar Bella vilja döda. Men jag uppmuntrar henne att komma in med det, och då GÖR HON DET! Otroligt! Skickar ut igen, och då har hon högra hörnet kvar att söka av. Jobbar fint och vädrar ibland men kan inte definiera. Tiden ute! Fick beröm av domarna för fint arbete i rutan, men avdrag för tvekan vid avlämnande av tredje föremålet och ett ej upphittat föremål. ( 7 p). Därefter for vi till klubbstugan för lunch och lydnad. Blöta kalla planer är inget som Bella gillar. Dessutom en kall vind som vi inte hade kännt av i skogen. Vi började med platsliggning med skott (10 p) och stegen (10 p). Så långt var det bra, men nu började eländet. Bella var inte speciellt intresserad av att visa sig från sin bästa sida på lydnadsplanen. Fritt följ 6,5 p, Ink m stå o ligg 6 p, framåtsändande 5 p. Kryp 0 p. Hon fuskkröp! Ljudgivning 5 p. Sedan blev det bättre.  Apporteringarna, metall 9 p, tung 10 p och hopp 10 p, Domarna var ganska eniga i sin bedömning, men på några moment skilde det lite. Jag har bara angett det bästa betyget, mest för min egen självkänsla!! Vi slutade på 502 p och godkänt. Placering 5.

Funderar lite hit och dit hur jag ska göra med fortsatt tävlande i brukset med Bella. Söket har jag lagt på hyllan. Just nu känns det som att jag nöjer mig med tävlandet i spår också. Är ändå ganska nöjd med att Bella är godkänd elithund! Nu kommer hon att få vila från träning ett tag. Jag ska ta mig an Soya lite mer, nu är det hennes tur. Det känns i alla fall som att hon är på hugget! Vi ska börja med rallylydnadstävling den 6 maj. Och så ska vi fortsätta med skotträningen. Jag tycker att hon har blivit bättre. Hon har legat i bilen när vi skjutit och då är hon helt lugn. Hon har också varit med mej på agilityplanen, som ligger lite längre bort än parkeringen, och då inte reagerat negativt på skott. Bara lystrat till och sedan fortsatt med det hon gjorde. Så är nuläget. Måste komma ihåg att för inte så länge sen  kunde vi inte gå på vägen under skottlossning utan att hon blev ängslig och klängde på mig och vägrade att gå. 

Nu är det kallt och ruggigt ute, och jag drar mej för att gå ut! Jag är återställd efter förkylningen, så jag kan inte skylla på den! Men har jag väl kommit iväg så går det riktigt bra! Det har varit en del aktiviteter på klubben sista tiden. Våffeldag, Öppet Hus och i lördags söktävling; lägre, högre och elitklass. Klockan sju var det samling i skogen för att valla rutorna. Hundarna fick vara med och valla. Sedan var jag figurant i sökskogen för lägre- och högre-hundarna. Spännande att ligga gjömd i skogen och vänta på att bli hittad! Fast en del hittade inte alla figgar.

Här är en klubbkamrat, Maja med Link, som tävlade i lägre klass och blev uppflyttad. De vann också klassen! 

Vid ett-tiden var vi tillbaka på klubben och fick ett mål mat. Sedan tittade vi på alla duktiga ekigage i elit-lydnaden och därefter tog vi en promenad med våra hundar.

Lillemor med Nysa, Anna med Blossa, Merja med Alva och Dundra och jag med Bella och Soya.

Efter att ha sett alla tävlande i söket blev vi sugna på att prova sökrutorna, så vi bestämde att träna där dagen efter, i söndags alltså.

Vi blev 6 stycken som kom. Vi använde samma legor som på tävlingen och körde som på tävling. Med lite olika förbehåll. Soya fick chansen att träna och jag valde att belöna henne, när hon var duktig. Det får man inte göra på tävling. Hon skötte sig riktigt bra!  Hittade alla figgar och gjorde fina skick däremmellan.

Här visar hon matte var hon har hittat figgen! Men jag hade glömt att sätta på henne tjänstetecknet.

Eddie markerar en figurant med skall. Han är bara 10 månader men redan en duktig sökhund!

Egentligen så gillar jag påsken, för den har inte så många måsten för mej i alla fall. Påsken brukar vara lika med våren! Det är då man vill vara ute i trädgården och ute och cykla o promenera mm. Men i år har jag haft oturen att bli lite krasslig, förkyld, så då är det bäst att ta det lilla lugna. Och inte vill jag smitta någon så det är bäst att stanna hemma. Synd bara att missa all god påskmat som jag hade chans till!

Men idag tog jag med mig hundarna ut i skogen och hjälpte Merja att reka en sökruta till kommande tävling. Skönt att strosa runt i skogen och låta hundarna rasa av sig. Ett riktigt aprilväder var det! Ömsom sol och ömsom hagel och blåst! Tog lite bilder! 

Här snitslar Merja upp en mittstig! Som ni ser så är det sol!

Den äldsta och den yngsta hunden, Alva och Soya!

Snö eller hagel fanns på vissa ställen!

Ett par hagelskurar överraskade oss men gick snabbt över.

Nu är det härligt att träna i skogen! Lagom varmt och inte så mycket vegetation på marken så det är lätt att gå! Nu tränar jag spår med Bella och sök med Soya. Men Soya får några spår ibland hon också! Hon älskar det och är duktig. Behöver bara mer rutin. Uppletande av föremål håller vi också på med. Det är något som hundarna älskar! För Bellas del siktar jag på att komma med i någon spårtävling. Det vi mest behöver träna på är spårupptag. Hon kan ta bakspår ibland. Spårar gör hon säkert och tar alla apporter.

Här är några bilder från skogen!

Sök!

Full fart ut i sökskogen! 

Soya har hittat en figurant som vi tar med fram till stigen. 

Här är Eddi med vid fikat, men han verkar vara mest intresserad av vad som rör sig i skogen! 

Vi passar på att träna platsliggning lite då och då. Soya behöver det för att bli riktigt säker.    

Nu känns det att det är vår på riktigt! Fåglarna kvittrar, katterna jamar och solen värmer skönt! Och så börjar alla nya valpar att göra entre. Den ena sötare än den andra! Jag blir allt lite "valpsjuk" när jag ser alla små hundungar! En har jag lyckats att fånga på bild -

  - Vera Vildvittra, här med sin söta "storasyster" Emelie! Vera kommer att träna med oss i sök när hon blir lite större!

Häromdagen hade jag trevligt besök av en liten lagottodam Alice och hennes familj.

Nu när det är barmark blir jag så sugen på att spåra, så jag försöker att hinna med några spår i veckan. Det är så tacksamt att spåra, för hundarna blir så glada och nöjda. Att leta saker är också roligt! Det fick dom göra idag efter Soyas sökträning. Soya var riktigt duktig i sökrutan i dag!

Vi har tagit upp skotträningen igen. Nu lät jag Soya ligga i bilen med öppen baklucka, men grinden stängd. Bella var inte med i bilen då. Skytten stod c:a 100 m bort och sköt fyra skott med ungefär en minuts mellanrum. Vid varje skott klickade jag och hon fick gott godis. Efter första skottet var hon helt inriktad på godiset och reagerade inte på skottet. Hon satt eller låg hela tiden och visade ingen oro. Ska fortsätta så här några gånger innan jag går vidare.

Så här fina tulpaner fick jag av en god vän!

Ibland på våra promenader har jag börjat att göra några platsliggningar eftersom Soya har glömt hur man gör!  

Så här kan det se ut!

Sista tiden har Bella gått kanonbra på sökträningen. Ja, faktiskt så bra att jag hade en tanke att tävla. Så i söndags tränade vi på en helt ny mark, jättefin med varierande natur. Stenigt och öppet, buskar, tät granplantering och lite backigt. Började med en figge i granplanteringen som hon tog fint. Sedan tomskick på andra sidan, svag uppförslut, stenigt och öppet. Gick först fint rakt ut men vek av innan hon kom till hörnet. Jag hejdade henne, och skickade om där hon hade vikit av. Gick lite bättre men drog iväg för långt fram i rutan. Följande skick var för bedrövliga, hon tog sina egna vägar och kom inte genast på mina inkallningar. ETT riktigt bra tomskick fick vi till! TACK Bella, nu vet jag i alla fall att vi INTE ska tävla i sök!

Så nu satsar vi på lydnadstävlingen som jag anmält till! Där måste vi träna på rutan, och att INTE tugga på apporterna. Också sättandet måste bli säkert. Tugget har blivit bättre , särskilt på apportbocken. Tuggar mer på vittringspinnarna. Rutan är inte säker, ibland blir det klockrent och andra gånger helt åt helskotta! Ja så är det, men hon älskar att träna! Ibland när jag tar det lite lugnt här hemma, tycker hon att vi ska träna. Då står hon och trampar mitt på golvet och "kurrar". Då är det svårt att motstå hennes inviter!